Tillbaka på ruta ett
Allt känns så konstigt just nu, förstår inte vad som hänt på något sätt. Att någon som man haft vid sig i nästan 4 år inte längre finns vid ens sida lämnar ett stort tomrum. Det är tur att jag har mycket att göra hela tiden annars hade alla mina tankar tagit över fullständigt. Att jag också har så fina vänner omkring mig betyder något otroligt mycket, har fått veta vilka som verkligen finns där och vilka som inte gör det, och det sårar en när ens en gång i tiden närmsta vän knappt bryr sig men orkar verkligen inte lägga tid eller energi på det längre. Jessica har kommit hem nu igen och det känns jätteskönt att ha henne här.
Egentligen skulle jag ha jobbat idag, men lyckades byta bort passet igår. Är nu ledig fyra helger i rad och det känns underbart att få tid att återhämta sig. Det har blivit alleles för mycket jobb och det är inte värt det. Nu ikväll ska jag titta igenom utbildningar och göra min ansökan till högskolan. Har lovat mig själv att om jag inte kommer in på någon utbildning ska jag börja söka något nytt jobb för jag börjar tröttna rejält nu på att stå och trampa på samma ställe. Någonting måste iallafall hända.
Det blir en lugn hemmakväll för mig idag, ska äta glass och samla tankarna lite. /a
Och det är jätteskönt att vara här, du är bäst <3
amanda de e naturligt att sakna, men glöm inte att innan ni tog detta beslut så kände du inte att allt stod rätt till. Vilket beslut du än valt så hade du varit tveksam till det ! men glöm inte att om de e menignen så kommer ni hitta tillbaks igen - om inte så : tiden läker alla sår ! och så ere verkligen- och när den första avvänjningen skett så kankse du känner att de verkligen va rätt ! Ja finns här om du behöver prata eller vad som helst ( e tillgänglig för allt ;) höhö ) Neej men sov så gott nu sötis så ses vi imorn <3